Jag arbetade några år i mitt unga liv som team mekaniker för ett STCC team. Det var en av de roligaste och mest spännande delarna i mitt liv. Att få åka landet runt med laget, meka med bilar, tävla och så mycket mer spännande. Det händer ofta att jag tänker tillbaka på dessa tider och funderar över varför jag släppte taget om det. Så för alla er som håller på med något ni verkligen gillar, var försiktiga med att släppa taget om det för det kan vara svårt att komma tillbaka. I mitt fall så var det en tjej, ni vet hur det är.
Skruvkompressor
Anledningen att jag kom att tänka på det denna gången var när vi städade undan i förrådet i kyrkan inför hösten. Såhär långt in i ett hörn stod våran gamla skruvkompressor. Det var samma kompressor som vi släpade med oss varenda STCC säsong. När jag slutade så var det samtidigt som dom skaffade en ny kompressor. Mina lagkamrater tyckte det var en passande present till mig, en skruvkompressor. Vi hade den stående hemma länge utan att röra den. Men den betydde mycket för mig eftersom den representerade hela min STCC tid. När kyrkan började med sina däckbytardagar så skänkte jag kompressorn dit och fick återuppleva leta av team känslan, det var ett fint minne. När jag så kompressorn igen var den sönder men ingen vågade slänga den så jag sa att jag skulle göra det. Jag tog med den till tippen men kunde aldrig slänga den. Nu står den i garaget igen, hoppas inte tanten får syn på den.